Mycket blir ofta ingenting

Jag förstår verkligen varför så många som börjar skriva blogg slutar så fort igen. Om man inte skrivit på några dagar, eller kanske en vecka, särskilt såhär i jul och nyårstider, då hamnar man så mycket efter och har så pass mycket som man i princip är obligerad till att skriva om. När det finns så mycket man borde skriva skriver man oftast ingenting. Detsamma gäller förresten med skolarbete och liknande saker som har en förmåga att hopa sig över en. Min mor jobbar 100% och pluggar 50% via distans, och som hon sa: "jag har inte tid att jobba och plugga", det finns så mycket annat roligt man skulle kunna göra istället. Jag har mycket jag skulle vilja göra, men jag säger hela tiden att jag inte ska göra det förrän jag är ikapp med skolarbetet. Men vad händer? Jo, jag gör inget skolarbete, och därför inte heller det jag skulle vilja göra, som jag skulle göra när jag blev klar.

Jag tänker inte skriva någon årskrönika. Allt som är värt att veta om mitt 2008 står redan här på bloggen, varför skriva om det igen?

Den 1:a januari 2007 skrev jag ett deprimerande inlägg om min nyårsnatt, det gjorde jag inte idag, för igår hade jag roligt. 80tals rocktema för hela slanten.