BLOGGER TEMPLATES AND TWITTER BACKGROUNDS »

måndag 31 mars 2008

Överlevde estradlyrik.

Jag överlevde läsningen av min egenhändigt ihopknåpade estraddikt (se inlägget nedan) på litteraturvetenskapen idag!

Det började bra, efter ungefär halva dikten var jag riktigt nervös, men jag tog mig samman och "lugnade mig" till slutet. Allt detta skedde alltså samtidigt som jag läste dikten, jag pausade aldrig, och jag tror inte mina kurskamrater märkte något. Det kändes bra, speciellt när jag fick så snälla kommentarer från samtliga. :)

Jag hade inte blivit förvånad om jag hade börjat grina när jag läste den, jag brukar nämligen grina när jag pratar om att jag alltid grinar. Men jag klarade mig (förhållandevis) galant, och jag är jättenöjd. Känns som att jag inte kan förvänta mig mer än så av mig själv.

söndag 30 mars 2008

jag vägrar vara blyg

Jag vägrar vara blyg
Stryk det!
Jag vägrar låta mig själv
Se ner på mig själv

Jag vägar låta mig tro
att andra ser ner på mig

Jag vägrar inse
Stryk det!
Jag vägrar låta mig själv veta
att andra inte bryr sig
enough to care

Jag vägrar bli nedvärderad
För att jag grinar
Så fort det blir känslosamt

Jag vägrar låta dem tro
att jag aldrig kommer klara någonting

Jag tänker kräva att få
den respekt jag förtjänar

Jag är ändå modigare än du
För här står jag och grinar
för att få fram min poäng

Det är fan inte modigt av dig
att som svar
kunna snäsa av mig i en handvändning

Jag kan också ha sådant mod
vara otrevlig och inte bry mig

Men jag väljer hellre att gå all in
att grina och bry mig
Än att vända på klacken
och vara mindre mänsklig

Jag vägrar tro på vad vissa säger
Att min barndomskärlek gifte sig
bara för att hon var med barn
Nu kom jag off topic
men jag har större tilltro
till människan än så!

Jag vägrar grina
För andras reaktioner

Jag vägrar grina
För mina egna rädslor

Men om jag nu måste
som jag alltid gör
Så kan jag gärna grina
För lättnaden
av att ha uttryckt mig
för att ha varit modig
när jag kunnat låta bli

fredag 28 mars 2008

Bekräftelse

Idag visade en vän stort förtroende för mig. Sådana dagar känns det rätt okej att vara jag, då människor jag bryr mig om litar på mig och visar att de bryr sig om vad jag säger. Då ger jag mig själv en lätt klapp på axeln och tänker "jag är nog inte så dum iallafall!"

fredag 14 mars 2008

Typexempel på social ångest

Egentligen har jag hundra andra saker jag borde göra just nu, men idag inträffade en sådan situation som verkligen kan agera typexempel på kriterierna för social fobi som jag lade in i föregående inlägg.

Jag är med i Spexet i min studentkår, och idag skulle vi ha lite övningar one on one med vår röstcoach. Det tog mig ungefär 20 minuter innan jag klämde ur mig min första replik. Vi började med uppsjungningsövningar och det gick ju bra, sådant har jag gjort förr, men sen när hon bad mig läsa min första replik från andra sidan rummet (med magstöd!) tog det bara stopp. Jag ville inte alls. Hon försökte med allt hon kunde komma på, men det gick bara inte. Jag vet inte varför, egentligen är det väl inte så svårt, men jag tycker inte om att höja rösten och jag är inte den som ropar åt folk jag känner på stan (vilket var en av sakerna hon bad mig tänka). Hon försökte med att titta bort, titta direkt på mig, klä ut mig till någon annan, men inget fungerade. Till slut tog vi in en till tjej och vi sjöng lite tillsammans (allt känns så mycket bättre när det inte bara är jag), och det gick ju också bra, ända tills hon bad denna tjej sätta sig i position som min medspelare så att jag skulle läsa mina repliker till henne. Då tog det stopp igen. Jag tycker inte om min första replik, vilket bara är fånigt, men jag kan inte förklara innebörden närmare först efter spexet har visats då allt som rör det är hemligt tills dess. Då tog röstcoachen istället fram varsin trumma till sig och den andra tjejen, och de satte sig i varsitt hörn i rummet och trummade på. Tanken var att jag skulle läsa mina repliker, och de skulle kunna höra dem över sitt eget trummande. Det tog länge, men till slut läste jag mina två första repliker två gånger, och hon fick vara nöjd för idag.

Sådant känns så löjligt. Det är väl inte så svårt att apa sig lite och läsa några repliker? Det är bara det att när jag väl börjat streta emot så blir det bara värre, jag gör det så himla svårt för mig själv. Hade jag läst replikerna på en gång hade det inte alls varit så farligt. Förhoppningsvis går det bättre nästa gång. Resten av dagen hjälpte jag en annan skådis att fila på texten till ett av hans sångnummer. Där känner jag mig som hemma. Skriva och formulera, det är min grej, men inte att läsa repliker högt och känna att jag är mig själv (har inte fått särskilt mycket regi till min roll ännu). Jag vill veta exakt vad jag ska göra och hur, och vem jag ska vara. Jag kan inte framträda som mig själv, för då är det mig folk (och jag själv) dömer.

torsdag 13 mars 2008

Vad är social fobi?

Diagnoskriterier för social fobi enligt DSM-IV

A. En uttalad och bestående fruktan för en eller flera olika sociala situationer eller prestationssituationer som innebär exponering för okända människor eller risk för kritisk granskning av andra. Detta grundar sig i en rädsla för att bete sig på ett förödmjukande eller pinsamt sätt eller visa symtom på ångest.

B. Exponering för den fruktade sociala situationen framkallar så gott som alltid ångest, vilket kan ta sig uttryck i en situationellt betingad eller situationellt predisponerad panikattack.

C. Insikt om att rädslan är överdriven eller orimlig.

D. Den fruktade sociala situationen eller prestationssituationen undviks helt, alternativt uthärdas under intensiv ångest eller plåga.

E. Antingen stör undvikandet, de ångestladdade förväntningarna eller plågan i samband med de fruktade sociala situationerna eller prestationssituationerna i betydande grad ett normalt fungerande i vardagen, i yrkeslivet (eller studier), i sociala aktiviteter eller relationer, eller så lider personen påtagligt av att ha fobin.

F. Hos personer under arton år ska varaktigheten vara minst sex månader.

G. Ångesten eller undvikandet beror inte på den direkta fysiologiska effekten av någon substans (t ex missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk sjukdom/skada, och förklaras inte bättre med någon annan psykisk störning (t ex paniksyndrom med eller utan agorafobi, separationsångest, dysmorfofobi, en genomgripande störning i utvecklingen eller schizoid personlinghetsstörning).

H. Om det samtidigt föreligger någon somatisk sjukdom/skada eller någon annan psykisk störning eller sjukdom så har inte rädslan enligt kriterium A något samband med denna; t ex rädslan gäller inte talsvårigheter vid stamning, skakningar vid Parkinsons sjukdom eller uppvisande av onormalt ätbeteende vid anorexia nervosa eller bulimia nervosa.

Specificera

generaliserad, om oron innefattar de flesta sociala situationer (t ex att inleda eller upprätthålla konversation, delta i smågrupper, ha en träff med någon, tala med auktoritetspersoner, gå på fest). Överväg också tillägg av diagnosen fobisk personlighetsstörning.

Diagnoskriterier för social fobi enligt ICD-10

A. Något av följande måste finnas:

(1) tydlig rädsla för att befinna sig i fokus för uppmärksamhet eller rädsla för att vara på väg in i en situation som kan bli generande eller förödmjukande.

(2) tydligt undvikande av att befinna sig i fokus för uppmärksamhet eller av situationer där det finns en rädsla för att bete sig på ett sätt som är generande eller förödmjukande. Dessa rädslor visar sig i sociala situationer såsom att äta eller tala offentligt, möta bekanta personer offentligt eller gå in i eller delta i mindre gruppsituationer (såsom fester, möten, klassrum).

B. Minst två symtom på ångest i den rädsleframkallande situationen måste ha manifesterat sig under en tid sedan syndromet debuterade, detta tillsammans med minst ett av följande symtom:

(1) rodnar eller darrar;

(2) rädsla för att kräkas;

(3) täta trängningar eller rädsla för att behöva kasta vatten eller ha avföring.

C. Uttalad känslomässig stress orsakad av symtomen eller av undvikandebeteendet och individen igenkänner detta som överdrivet eller oförklarligt.

D. Symtomen är begränsade till eller domineras av den obehagliga situationer eller av tankar på densamma.

E. De vanligaste exklusionskriterierna är att symtomen listade i A och B är orsakade av vanföreställningar, hallucinationer eller andra sjukdomar som organiska psykiska syndrom, schizofreni och relaterade syndrom, förstämningssyndrom eller tvångssyndrom. Symtomen får inte heller vara sekundära till kulturella föreställningar.

onsdag 12 mars 2008

Lägger till Pracrastinating livet på bloggtoppen.se

Bloggtoppen.se

Han sjunger mina ord

Jag har inte skrivit här på ganska länge nu. Det är dåligt av mig, men det har hänt så mycket annat och jag visste inte riktigt vad av det som var relevant för bloggen, så till slut blev det inget alls. Men igår upptäckte jag något som bara måste vara med. Jag kan ofta relatera till vissa rader eller verser i låtar, men har aldrig riktigt känt så för en hel låt ord för ord, först för några dagar sen. Det finns en låt som jag länge tyckt väldigt mycket om, men aldrig riktigt haft ro att lyssna på den exakta texten då tankarna snurrar på andra ställen. Men så när jag gick där med min iPod på väg hem från ICA för några dagar sen så slog det mig att "delar av den här texten handlar om mig". Igår kom låten upp på min spellista på datorn och jag blev påmind om detta. Jag kollade upp texten på internet, och när jag sen lyssnade på låten och följde med i texten så var jag extremt nära att gråta. Det är inte delar av texten som handlar om mig, hela låten, ord för ord, handlar om mig, när jag har en dålig dag. Jag har alltid haft så svårt att förklara hur jag känner mig när jag har jobbigt. Det är inte bara jobbigt för stunden, just i den situationen, det är också en gnagande känsla av att jag har så himla mycket arbete att göra om jag någonsin ska bli bättre. Den här låten satte ord på de tankarna. Helt fantastisk låt, ni måste lyssna.

Santana
"Just Feel Better"
(feat. Steven Tyler)

She said I feel stranded
And I can't tell anymore
If I'm coming or I'm going
It's not how I planned it
I've got a key to the door
But it just won't open

And I know, I know, I know
Part of me says let it go
That life happens for a reason
I don't, I don't, I don't
Because it never worked before
But this time, this time
I'm gonna try anything to just feel better

Tell me what to do
You know I can't see through the haze around me
And I'd do anything to just feel better
And I can't find my way
God I need a change
And I'd do anything to just feel better
Any little thing to just feel better

She said I need you to hold me
I'm a little far from the shore
And I'm afraid of sinking
You're the only one who knows me
And who doesn't ignore
That my soul is weeping

I know, I know, I know
Part of me says let it go
Everything must have a season
Round and round it goes
And every day's the one before
But this time, this time
I'm gonna try anything to just feel better

Tell me what to do
You know I can't see through the haze around me
And I'd do anything to just feel better
I can't find my way
God I need a change
And I'd do anything to just feel better
Any little thing to just feel better

I'm tired of holding on
To all the things I ought to leave behind, yeah
It's really getting old, and
I think I need a little help this time!

Yeah

[Guitar solo]

I'm gonna try anything to just feel better

Tell me what to do
You know I can't see through the haze around me
And I'd do anything to just feel better
And I can't find my way
God I need a change
And I'd do anything to just feel better
Any little thing to just feel better