Inget val

Idag har jag liksom inget val. Vi åker imorgon så fort vi är klara, så jag måste ha packat allting idag.

Ska även hinna svara på en diskussionsuppgift eftersom jag sen måste knalla iväg till biblioteket och lämna tillbaka alla böcker.

On top of everything så tror jag att jag håller på att bli sjuk. Det borde vara fysiskt omöjligt att frysa inne på mitt rum, men imorse lyckades jag! Igår trodde jag att jag fick huvudvärk av att ha suttit inne på mitt varma rum för länge, men imorse var det värre, även om jag vädrat in lite kalluft. Så jag håller mig i schack med hjälp av Ibumetin.

Jag har en känsla av att det här kommer bli en lång dag...

Ickepackning

Jag har fortfarande inte börjat packa, this could be interesting...

Har i alla fall hämtat upp två kartonger från källaren när jag ändå sprang ner i tvättstugan. Nu ska jag bara ta mig till nästa steg att faktiskt sätta någonting i dem också.

Ord som värmer forts.

Linda - The Soundtrack of Our Lives - Thrill Me säger:
Men fan Sandra.
Linda - The Soundtrack of Our Lives - Thrill Me säger:
Jag vill ha en bok
Linda - The Soundtrack of Our Lives - Thrill Me säger:
nu
Linda - The Soundtrack of Our Lives - Thrill Me säger:
bums liksom!
Linda - The Soundtrack of Our Lives - Thrill Me säger:
Bli författare!
Linda - The Soundtrack of Our Lives - Thrill Me säger:
Du är så fruktansvärt bra på att skriva så jag blir avis snart.

Jag blir så glad att jag skulle kunna göra glädjeskutt! :) <3

Ord som värmer

Tänk så varm och glad man kan bli av några ord! Jag bad Jenny läsa och kommentera min novell.

Jenny [this one's optimistic] säger:
lova mig en sak Sandra, sluta aldrig att skriva!
Sandrish säger:
jasså? vadådå?
Jenny [this one's optimistic] säger:
du har så OTROLIGT vackert språk. du kan nog inte förstå vilket fan jag är!
Sandrish säger:
äsch. haha. nu blir jag ju alldeles generad!
Jenny [this one's optimistic] säger:
du skriver så oerhört poetiskt! jag förstår inte hur du kan formulera dig som du gör... texten var grymt bra! det är bra tempo, och rytmen funkar finnemang hela tiden. och den fångar läsaren oerhört mycket
Sandrish säger:
Du förstår inte hur mkt det betyder för mig att höra det. Jag har kämpat väldigt mycket med att utveckla mitt skrivspråk och bli mer "poetisk" som du säger. Jag har alltid avundats den poesin som andra alltid verkar kunna rymma i så vardagliga meningar.
Jenny [this one's optimistic] säger:
*kramar om*

Tack snälla söta! <3

Stolthet och framsteg

Jag skrev klar ungdomsnovellen inatt, lite stolt över mig själv faktiskt. Men det var ju så roligt! Den hade lätt kunnat bli en ungdomsroman istället, kanske ett projekt för framtiden?

Måste erkänna ett smärre mirakel: jag har frivilligt sett en svensk film. Jag vet inte hur många år sedan det var det hände sist. När jag sökte efter en bild på framsidan av "Sandor/Ida" så hittade jag bilder på filmen också, och eftersom jag sträckläste boken blev jag nyfiken. Så nu har jag sett filmen också! Den var bra, måste jag medge, men jag tänker inte börja se fler svenska filmer för det. :P

Packångest

Usch jag har packångest. Inte flyttångest, men packångest. Jag ska flytta om fyra dagar och jag har inte packat en enda pryl. Vet liksom inte vad ska ta med mig! Vad jag behöver och hur mycket som ryms. Jag har definitivt mer grejer än vad som ryms i det där lilla rummet, så det gäller ju att fundera.

Gruvar mig litegrann över att jag kommer ha jobbigt när vi har burit in alla grejer och pappa åker därifrån. Inte lika jobbigt som jag hade när mor och faster åkte efter att ha flyttat in mig i Härnösand, då hade jag riktigt jobbigt. Tack och lov att Elin satte sig på bussen samma dag och kom ner och gjorde övergången lättare för mig. <3 Den här gången vet jag att det kommer vara lättare, jag har redan en massa vänner i Umeå som väntar och väntar på att jag ska komma. Det känns tryggt och bra, men samtidigt är jag väldigt familjekär, och hur många vänner jag än har kommer det värka litegrann när pappa åker. Men det är i alla fall betydligt närmare till Umeå än till Härnösand, och mamma ska komma ner i jobbet redan i mars.

Det ska bli väldigt intressant att se hur jag klarar mig att sköta mig själv igen och träffa nya människor. Jag har inte skrivit något om min sociala ångest på väldigt länge, och det finns en bra anledning till det. Sedan jag slutade jobba i musikaffären och började plugga har jag inte träffat särskilt mycket folk. Jag sitter hemma hela dagarna och behöver inte utsätta mig för sådant som är jobbigt. Jag vet inte om jag utvecklats, står på samma ställe eller tagit något steg tillbaka under de här månaderna. Jag hoppas att jag har utvecklats, jag har i alla fall hunnit tänka väldigt mycket och analysera mig själv. Jag har funderat på vad jag vill jobba med och ta itu med härnäst, och även lyckats göra några framsteg i mina sociala experiment. Det lär bli fler uppdateringar i ämnet nu när jag kommer hamna i utsatta situationer så gott som dagligen.

ICE ICE Baby!

Snart är min sista helg i Boden för den här gången slut. Igår blev det förfest hos Elin och utgång på ICE. Riktigt skoj hade vi, dansade en massa och umgicks vårt lilla gäng. Bara promenaden från Elin till ICE borde förevigats. Fem personer som garvar oupphörligt precis hela vägen.





Evelina, Elin och jag posar för den klassiskt brudiga festbilden.









Elin antastar en förskräckt Gemets magrutor.







Och Jocke var i toppform. haha.