BLOGGER TEMPLATES AND TWITTER BACKGROUNDS »

måndag 14 mars 2011

Jumping ship

Okej, jag har länge blivit ombedd att uppdatera bloggen, så här kommer det äntligen.

Jag har inte velat skriva något då det har varit en turbulent tid för mig de senaste två månaderna men nu är beslutet taget och allt är fixat, så nu känns det okej att skriva om det. Tidigare har jag liksom inte vetat vad jag skulle säga.

Jag gick ut på socionompraktik inom socialtjänstens öppenvård/barn- och familjeenhet den 17:e januari. Det var spännande och väldigt intressant, jag lärde mig snabbt väldigt mycket om människor och hur jag ser på samhället omkring mig. Däremot hade jag jobbigt. Jag visste såklart att jag skulle ha jobbigt, med alla mina sociala problem, men jag trodde liksom att det skulle bli bättre ju längre tiden gick. Det blev det inte. Det blev värre, och till slut hade jag rent skitjobbigt. Redan på lördagkvällar hade jag en ångestklump inombords av att veta att det snart var söndag, och efter det skulle det bli måndag. Trots detta tyckte jag det var roligt att gå dit. Många roliga och trevliga kollegor som lyste upp vardagen. I längden var det dock inte hållbart. Jag funderade länge på om jag inte försökte nog mycket, eller om jag i själva verket försökte alldeles för mycket och borde inse mina begränsningar. Först trodde jag det var det första, så jag kämpade och hoppades att det skulle ge med sig. Sex veckor senare bestämde jag mig för att nej, jag hade försökt tillräckligt. "Plågats tillräckligt", som pappa sa. Jag orkade helt enkelt inte.

Jag kom till den slutsatsen att jag är inte nog hårdhudad för att arbeta inom majoriteten av socialt arbete. Visst, det finns alldeles säkert områden och tjänster som skulle passa mig skitbra, för jag vet att jag har kunskaperna och engagemanget och skulle kunna bli duktig, men jag är inte säker på att jag någonsin skulle bli lycklig. Och då är det är inte värt det.

I onsdags, efter att först ha pratat med handledare, kontaktlärare, CSN, två SYOkonsulenter och en kurator, så bestämde jag mig för att hoppa av socionomprogrammet.

Men! Fear not mina vänner, så lätt blir ni inte av med mig! Jag återvänder till Umeå i höst. Har tänkt söka mig in på Biblioteks- och informationsvetenskap, något som jag med facit i hand borde gjort för längesen.

2 kommentarer:

Marianne sa...

Heja du! Synd om dej den jobbiga tiden men du är modig. Nu är det framåt som gäller, lillungen min. ♥

Sara. sa...

Oj, här har det hänt saker!
Men jag säger som mor din- framåt! Lätt att vara efterklok, tycker du är himla modig som vågar bryta efter så pass lång tid.
You go Girl!